August Paulus Nordlander

August Paulus Nordlander (1872-1955)
 


 
Paulus August Nordlander
f.1872-09-09

Graninge
d.1955-08-29








 
Hans
Persson Nordlander

f.1836-09-29
Böle, Graninge
d.1915-12-26
Grunne, Graninge


 
Per
Persson

f.1794-08-30 Östanbäck, Ed
d.1880-12-06 Böle, Graninge

 
Per Ersson
f.1751-12-29 Östanbäck, Ed
 
Catarina Olofsdotter
f.1758-10-16 Krånged, Ed
 
Magdalena
Andersdotter
f.1796-02-02 Husnäs, Helgum
d.1883-03-27 Böle, Graninge

 
Anders Andersson
f.1761-08-01 Husnäs, Helgum
 
Märta Olofsdotter
f.1761-10-20 Ledinge såg, Helgum
 
Märta Magdalena
Olofsdotter Norling
f.1841-10-25
Wojen, Graninge
d.1929-10-12
Grunne, Graninge


 
Olof
Jonsson Norling
f.1807-08-15 Fors (Z)
d.1880-08-05 Wojen, Graninge

 
                
 
                
 

 

Märta
Pålsdotter
f.1809-05-27 Wojen, Graninge
d.

 
Pål Eskilsson
f.1769-01-08 Malmån, Graninge
 
Malin Andersdotter
f.1772-08-16 Gammelgården, Graninge
 
 

 

I tidningen Nord-Sverige från 9 september 1952 fanns följande att läsa:

80-ÅRING I GRANINGE

Åttio år fyller i dag, som förut i korthet nämnts, f. Arrendatorn PAULUS AUGUST NORDLANDER, Vojen, Graninge.

Sedan N. redan som 12-åring, enligt den tidens gängse sed, prövat på att sörja för sitt livsuppehälle som "getarpojke" och tre år som dräng runt om i hembyarna, begav han sig ut för att pröva om lyckan stod honom bi. Efter anställningar bl. a. som brädgårdsarbetare vid sågverken i Bollsta och Utansjö, var han "mogen" för att ge sig i kast med uppgiften att hjälpa till och bygga Malmbanan. År 1905, när Österforse massafabrik byggdes, var N. bland de anställda där.

År 1906 gifte han sig med torpardottern Edla Ring från Österforse och året därpå övertog de tillsammans fädernegården, som N:s fader arrenderade av Graningeverken. I äktenskapet har fostrats 13 barn, varav 11 är i livet.

Kolningsarbete, timmerdrivningar och annat skogsarbete har alltid legat N. i hågen ända tills han för åtta år sedan överlämnade arrendet till yngre krafter.

Gedigen och rakryggad och med ett ljust och glatt lynne möter N sin högtidsdag, och hans många vänner runt om i bygderna kommer säkert att göra sig påminda under dagens lopp, skrivs till Nord-Sverige.


 

Ur Svenska Gods & Gårdar – Västernorrland – 1940

Grundet
Postadr.: Viksmon

Areal: 5 har åker.
Jordart: Överv. Sandmylla. Skogsbest.: Barrskog.
Manbyggn. omb. o. renov. omkr. 1918, sedermera ytterligare renov.
Ekonomibyggn. uppf. 1920. 1 häst, 4 kor, 1 ungdjur, 1 svin, 4 getter, 5 höns.
Arrendet av gården komm till släkten på 1870-talet genom nuv. arr:s fader.
Åkerarealen är till större delen uppodlad sedan dess. 1907 tillträdde nuv. arr.

Äg.: Graningeverkens A.B.

Arr.: Paulus August Norlander f. 1872. Son till Hans Persson-Norlander
o. h. h. Märta Magdalena f. Norling. Gift med Ella Cecilia Ring f. 1885.
Barn: Folke f. 07, Viola f. 09, Frans f. 11, Hjalmar f. 13, Alma f. 16, Dagmar f. 18,
Britt f. 20, Anna f. 21, Gösta f. 24, Agda f. 25, Märta Lisa f. 27, Sigfrid f. 30.
 


August Paulus Nordlander med hustru Edla Ring. Barnen på bilden är Dagmar, Folke, Frans, Viola, Hjalmar samt Alma. (Pojken som står upp okänd).
 


August Paulus Nordlander (1872-1955) ,Vojen, Graninge.
 


 

 

Hustrun Edla Cecilia Ring
 


Edla Ring samt  äldsta sonen Folke med hustru Hildur. 
 

 

I det sena 40-talet alt. tidiga 50-talet när min bror Åke och jag som
brukligt var under sommarlovet befunno oss i huset på Vojen där morfar
och div. morbroder, kusiner, mostrar mm ävenledes bodde minnes jag när
mamma och några andra (Agda, Anna, Alma )systrar genomförde ett
årligt jättelikt tunnbrödsbakeri - som jag kommer ihåg pågick i minst
två dagar -och resulterade i att vid nedgångstrappan från vindsloftet
och uppe på en kista en jättelik trave av detta bakade bröd tronade.Jag
kommer ihåg att var gång man förde sig förbi denna trave en försvarlig
kakbit satt i ens hand och snabbt inmundigades .
Alltnog om jag får återgå till de ovan nämda bakdagarna är mitt mest
ihågkommna minne följande,  nämligen:
i samband med brödbaket som vi barn (Åke, Birgitta, och jag) deltog i
med hela närvaro i Bagarstugan - att se hur man först eldade över hela
bakhällen, för att sedan när de utkavlade tunnbrödsskivorna lades ut
och gräddades till dessa underbara korndegsbröd som blevo en vardaglig
del under de veckor vi fingo vara i detta paradis. Den under dessa
bakdagar självplockade (blåbär) , egenkomponerad och i ugnen gräddade
blåbärskakan som jag själv inmundigade till 20% smakade naturligtvis som
vore den skapad av himmelska fasoner - vart tog de övriga 80% vägen ??
Dagen därpå var kakan bort och i sinom tid uppdagades att den hade
fastnat i morfar Paulus- Augusts mun vid hans sedvanliga morgonbesök i
skafferiet som på den tiden var ett litet eget rum. I efterhand har jag
sett det som en ynnest att veta att min kaka låg så väl i morfars mun.

(Roland Östholm 2004)
 


Tillbaka